Ska väl skriva lite om första skoldagarna, i torsdags och fredags. Jag är alltså i nybörjarklass 1, vi är 17 st, varav 7 svenskar. Annars väldigt blandat folk, från Kina, USA, Korea, Frankrike, Sri Lanka, Australien och Myanmar. Verkar vara lite varierande nivå, de flesta verkar ha läst en del och kan prata lite, några är kompletta nybörjare.
Första lektionen var... extremt frustrerande. Eftersom lektionerna är helt på japanska, kan de inte säga "det här betyder det och det på ditt språk, nu kan du använda det i andra meningar", utan nöter in en fras i taget, visar lite bilder och situationer och upprepar tills man fattar vad det handlar om. Och långt bortom det. Läraren sade en fras 20 gånger, sen skulle var och en av oss 17 upprepa den igen, tillsammans. På hela dagen, 3 timmar, lärde vi oss ungefär "Goddag. Trevligt att råkas. Jag heter NN. Jag kommer från XX." medelst extrem upprepning. Nåväl, de som inte kunde ett ord tyckte väl att det var rätt mycket att ta in, och det är väl så. Vet inte om jag skulle valt andra nivåns nybörjare istället, men de tyckte att jag inte riktigt kom upp dit.
Under andra dagen rullade det på lite bättre iaf. Vi hade en annan lärare, som hade en i mitt tycke mer effektiv och inte lika tjatig metod. Fler olika exempel och situationer på hur man använde orden. Gick igenom den här(min zon)/den där(din zon)/den där borta(annan zon) och "ja, detta är" och "nej, detta är inte" och sånt. Även om jag egentligen kan det här, är det lite mer ansträngande att hänga med när det bara är Japanska. Tre timmar räcker ganska bra ändå, man blir rätt mör. Utöver det skriver jag själv ner kanji och ord jag stöter på i ett sånt litet blädderblock med övningslappar, som är lätt att ta upp på tåget eller när som helst och nöta några.
Idag gick jag runt en lite längre runda bland de närmaste kvarteren för att se vad som finns. Allt verkar vara koncentrerat till de närmaste kvarteren runt stationen här, längre bort än 4-5 kvarter i endera riktningen blir det bara gråa småhus och ingenting av nöje.
Tokyo är enormt till ytan, men de flesta husen i de här mindre bostadsområdena är låga 2-4-våningshus som utnyttjar ytan rätt dåligt. De flesta husen är också deprimerande fula. Nu är ju det här lite av en förort, men det känns ändå lite märkligt att kunna gå på en helt tyst gata med bara lite fågelkvitter och doft av träd och växter i en sån här stad. Det mesta är väldigt småskaligt här.
Men vill man klippa sig eller skaffa glasögon, är det hit man ska gå, finns hur många såna ställen som helst. Och 10 livsmedelsbutiker + 10 7eleven/Family Mart/diverse, som också har smågods. Och mängder av minirestauranger och hämtmatställen.
Hittade
en spelhall här med lite riktiga arkadmaskiner och inte bara Pachinko.
De hade Caves Espgaluda, så jag lajade lite, kom till tredje bossen på
två krediter och plats fem på topplistan :D Verkar inte som de stora
pojkarna spelar här i Nakamurabashi. Ska lätt spela lite mer där,
försöka toppa listan. Annars mest slagsmålsspel, och lite andra elektroniska hasardvarianter, vad det nu är.
Även en väldigt fin spel/seriebutik med mängder av begagnat, DVD, musik och lite kort och några figurer också. Finns en väldigt välsorterad 100-yenshop i närheten också, med massor av bra saker för en tia styck, även lite hobbyredskap och sånt, kontorsmaterial, husgeråd, allt man behöver. Skulle ha köpt mina bestick där istället för på fina varuhuset för 50 kr/st. På det hela taget finns ju allt man kan önska inom 5 kvarter här, men jag får fortfarande åka till Akiba för mina specialbehov. men det gör jag ju så gärna. Japp.
Ännu en sväng till Akiba. Gick dock inte på Electronic Town-området den här gången, bara på Yodobashi och Uniqlo. Men i gången mellan områdena har de ett par "showroom" med olika figurer, så jag fotade några tjusiga.
Pysseldags! Master Grade Gudman i 200 delar eller så. Kommer räcka en stund.
Köpte några t-tröjor på Uniqlo. De har ett helt gäng Metal Gear-tröjor nu också pga 25-årsjubileum.
Ett av de få riktigt fräcka husen i området.
